Material och etableringsprinciper

Manuskripten i denna digitala vetenskapliga utgåva ger en fördjupad bild av Tove Janssons litterära skapande, präglat av en arbetsprocess där ord, rytm och formuleringar ständigt omprövas och förfinas. Utgåvan strävar efter att samla hennes kända och bevarade bokmanuskript så fullständigt som möjligt. Dessa spänner över flera decennier och visar hur Jansson formade sina berättelser genom upprepade omskrivningar, detaljerade språkliga justeringar och en konsekvent självredigering från de tidigaste utkasten till de publicerade böckerna.

Huvuddelen av materialet i utgåvan baserar sig på den litterära kvarlåtenskap som Tove Jansson 1991 donerade till Åbo Akademis bibliotek. Samlingen är fördelad på 18 arkivvolymer. Den omfattar allt från tidiga handskrivna utkast och arbetsanteckningar till maskinskrivna manuskript med omfattande egna korrigeringar, tillägg och strykningar. Materialet speglar olika faser i hennes skrivande och visar hur hon ofta återvände till sina texter för att omarbeta dem, ofta i riktning mot ett mer lågmält och kontemplativt uttryck.

Med tillstånd av Moomin Characters och Tove Janssons rättsinnehavare har materialet digitaliserats vid Åbo Akademis bibliotek för att kunna presenteras i en digital utgåva. Detta gör det möjligt för forskare och läsare att i detalj följa verkens tillkomsthistoria och att studera hur Jansson steg för steg förfinade sitt språk, utvecklade sina motiv och arbetade fram den stilistiska klarhet som kännetecknar hennes författarskap.

Publiceringen av utgåvan inleds 2026 och därefter tillkommer nytt material i årliga publiceringar.

Principer för transkribering

Utgåvan omfattar samtliga manuskript som hänför sig till ett verk och ger dem samma tyngd. De kan läsas parallellt i separata kolumner för att möjliggöra jämförelser. Transkriptionen är diplomatarisk: i manuskriptkolumnen återges texten så nära originalet som möjligt, med bibehållen stavning, interpunktion, versalisering och radbrytningar. Författarens ändringar – såsom strykningar, tillägg och understrykningar – återges och markeras konsekvent i enlighet med deras grafiska form och placering i dokumentet.

Transkriptionerna är kodade enligt den internationella TEI/XML-standarden (Text Encoding Initiative), vilket innebär att texten har märkts upp med hjälp av ett gemensamt system för att beskriva både innehåll och form. På så sätt kan exempelvis ändringar, strukturer och layout återges på ett tydligt och enhetligt sätt, samtidigt som materialet blir sökbart och möjligt att presentera i olika versioner. Genom att aktivera funktionen ”Visa ändringar inarbetade” kan läsaren välja en ren läsversion av transkriptionen där samtliga ändringar har inarbetats i texten.

I kolumnen Teckenförklaringar finns en översikt av de symboler och markeringar som används i transkriptionerna av manuskripten. Dessa förklaringar underlättar tolkningen av exempelvis strykningar, tillägg och andra redaktionella ingrepp, och bidrar till en tydligare förståelse av hur texterna har bearbetats.

I faksimilkolumnen kan användaren studera faksimilbilder av manuskripten och av de tryckta böckerna.

I utgåvan kommer att ingå manuskript till följande verk:

Muminböcker (romaner & novellsamlingar)

  • Småtrollen och den stora översvämningen (1945)
  • Kometjakten (1946)
  • Muminpappans bravader (1950)
  • Farlig midsommar (1954)
  • Trollvinter (1957)
  • Det osynliga barnet (1962) (noveller)
  • Pappan och havet (1965)
  • Sent i november (1970)

Bilderböcker

  • Fnitt, fnatt, Skrutt och My (opubl.)
  • Hur gick det sen? (1952)
  • Vem ska trösta knyttet? (1960)
  • Den farliga resan (1977)

Vuxenprosa / övriga verk

  • Bildhuggarens dotter (1968)
  • Lyssnerskan (1971)
  • Sommarboken (1972)
  • Solstaden (1974)
  • Dockskåpet (1978)
  • Den ärliga bedragaren (1982)
  • Stenåkern (1984)
  • Resa med lätt bagage (1987)
  • Rent spel (1989)